Stamceller och stamcellsbehandling

Stamceller används för närvarande som en standardbehandling för mer än 80 allvarliga sjukdomar. Bland annat leukemi, lymfom och myelom.

Det tidigaste och hittills mest kända exemplet på behandling av stamceller är en benmärgstransplantation som utfördes för första gången i världen 1968. Blodbildande stamceller transplanterades då till benmärgen på en patient. Den första svenska stamcellstransplantationen gjordes år 1975. Då kallades det för benmärgstransplantation.

Forskare och läkare hoppas att forskning kan hjälpa till att öka förståelsen för hur sjukdomar uppstår. Att studera stamceller kan hjälpa till att förklara hur allvarliga tillstånd som fosterskador och cancer uppstår.

En stamcellsbehandling är en form av regenerativ medicin som är utformad för att reparera skadade celler i kroppen genom att minska inflammation och modulera immunsystemet. Detta fenomen gör behandlingen till ett livskraftigt behandlingsalternativ för en mängd olika medicinska tillstånd. Stamcellsbehandling har använts för att behandla bland annat autoimmuna, inflammatoriska, neurologiska och ortopediska tillstånd.

Forskare undersöker för närvarande användningen av stamcellsbehandlingar vid en rad olika tillstånd, inklusive kardiovaskulär sjukdom, neurodegenerativa störningar och bland annat kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Eftersom stamceller har förmågan att förvandlas till andra typer av celler, tror forskare att de kan användas för att bland annat:

  • odla nya celler i ett laboratorium för att ersätta skadade organ eller vävnader
  • rätta till delar av organ som inte fungerar korrekt
  • testa nya läkemedel för säkerhet och effektivitet

Stamcellsforskning pågår vid universitet, forskningsinstitutioner och sjukhus runt om i världen. Forskare fokuserar för närvarande på att hitta sätt att kontrollera hur stamceller förvandlas till andra typer av celler.


Information kring stamceller:

Vad är stamceller?

What are stem cells

Stamceller är grunden till alla våra andra celler som finns i vår kropp, för att kroppen ska fungera. I en människokropp finns 10 000 miljarder utav olika celler som härstammar från en enstaka cell vid befruktning. Det som utmärker stamceller från andra celler i vår kropp är att de kan obegränsat föröka sig till kopior men även mogna till andra typer utav celler i människokroppen. Vid en befruktning är det stamcellerna som är de första cellerna som i sin tur växer ut till en fullt fungerande människa. Stamcellerna tack vare sin förmåga utvecklar sig själva till kroppens olika organ under tiden fostret är i moderns mage.

I resterande delen av livet så bildas det nya stamceller till olika delar av kroppen. Som till exempel för benmärg, lever, fettvävnader i hjärnan eller ny hud. Stamcellerna underhåller kroppens vävnader och säkerhetsställer den fortsatta utvecklingen utav en människa.

Stamceller

Stem cells

Den mänskliga kroppen har en fantastisk förmåga att reparera sig själv. Alla vet att ett skärsår på huden snabbt läker ihop av sig själv, till och med ganska stora sår fixar kroppen om den bara får lite hjälp att hålla ihop sårkanterna av plåster eller stygn. Den som bryter ett ben kan vara trygg med att den kommer att kunna gå igen. För att benet ska läka rakt kan det visserligen vara en fördel om frakturen stagas upp till exempel av gips. Men själva läkningen går av sig själv.

Idag sker det mycket forskning kring stamceller då man inte riktigt vet vad allt detta kan bero på.

Det finns idag två olika typer utav stamceller. Den första kallas för Embryonala stamceller som uppstår från några dagar gammalt ägg och har blivit över från en provrörsbefruktning. Dessa celler kan få växa i ett laboratorium och på så sätt skapa nya stamceller. För detta krävs det dock ett intyg från föräldrarna att det är okej. Tack vare detta kan man samt att signalämnen ämnen tillsätts kan de utvecklas till andra typer av celler som för hjärtmuskelceller eller nervceller för att nämna några exempel.

Utöver dessa celler finns det även vuxna stamceller och som finns där under hela livet och ersätta de celler som dör utav naturliga själ. Som nämnt ovan så hjälper dessa till med att ersätta vävnader och fortsätter hjälpa människan i sin fortsatta utveckling.

Stamceller är även något som återfinns i däggdjur också. Då däggdjur har likande typer av celler som vi människor i vissa fall. Detta gör det även intressant att forska på hur djur kan hjälpa oss i framtiden.

Hur används stamceller idag?

Stamceller kan idag användas för att behandla olika typer utav sjukdomar. Ett exempel är leukemi som är en typ av cancersjukdom. Med stamcellernas hjälp så kan man behandla leukemi om man hittar en donerar med samma HLA typ som den drabbade. Det finns även andra typer utav sjukdomar som kan behandlas tack vare stamceller. Tex. Så kan blodbrist, immunbristsjukdomar samt även sjukdomar som tillkommer vid dålig ämnesomsättning.

Problemet med detta är att enbart en fjärdedel kan få stamceller av familjemedlemmar då det är oftast inom samma HLA grupp. De är för den andra trefjärdelen problemet uppstår då det finns flera miljoner utav HLA grupper där det kan vara svårt att hitta en donator med samma HLA grupp som den drabbade. På grund av detta så krävs det donationer utav blod från många för att chansen ska öka att hitta en donator för de flesta patienter. För att se vilken HLA du tillhör är det enbart att ta ett simpelt blodprov.

Donationer utav stamceller kan både göras från navelsträngen vid födsel. Dock är de stamcellerna inte lika mogna och inte lite effektfullt som donation från en benmärg till exempel vilket gör det enklare att hitta en donator via den vägen.

Benmärg är oftast den vanligaste sättet för läkare att hitta mogna stamceller. Benmärg är något som finns i människors skelett, den är oftast i unga år röd men efter åren blir mer och mer gul tack vare att benmärgen består av fettvävnader som utvecklas med kroppen. Vid en sjuk benmärg kan man då tack vare av en frisk benmärg transplantera den via en donator. I benmärgen så blandas det både vita samt röda blodkroppar. De vita blodkropparnas som just finns i benmärgen samt stamcellerna är en del av immunförsvaret i en människa.

Historik kring forskning av stamceller:

Redan år 1908 så nämndes forskning för första gången då på en kongress i Berlin av en rysk vid namn Alexander Maksimov. Det var under 1900 talets andra halva som amerikanska forskare upptäckte att hur benmärgen hos möss förnyade sig, detta ledde till att man under 1970 talet även kunde finna stamceller i människoblod.  Men det skulle dröja ända till år 1992 innan forskningen kring stamceller tog fart på riktigt när man för första gången odlade fram en nervcell på en konstgjord väg. Några år framåt i tiden kom vetskapen om cancerstamceller fram, detta påvisade vart cancersorten leukemi kom ifrån. Året som följer detta så kan en amerikans forskare för första gången odla fram alla stamceller ur ett embryo, även kallat en stamcellslinje.

Hur forskar man kring stamceller idag?

How do you research stem cells today?

Stamcellsforskning är idag mycket vanligt, idag används den för att kunna se vad vi i framtiden kan göra med stamceller för att få sjuka patienter att tillfriskna snabbare. Det pågår omfattande forskning för att med hjälp av stamceller kunna bota folk med Parkinsons sjukdom. Andra sjukdomar det finns förhoppningar om att kunna behandla med stamceller är diabetes & tumörer. Det skall även i framtiden kunna var möjligt att behandla svåra sårskador men även att som en ersättning till djurförsök. Idag finns det företag inom forskning kring stamceller som lagrar stamceller ifrån livmodern etc. & fryser in för framtid eventuella hjälpmedel.

Japanska forskare har under 2019 fått tillstånd att bedriva forskning kring mänskliga stamceller i djur, tex råttor, möss samt grisar för att nämna exempel ska i framtiden förhoppningsvis kunna odla fram organ som sen ska kunna doneras och funkar hos en mänsklig kropp tack vare de mänskliga stamcellerna. Det är inte syftet att det skall doneras några grisorgan tex utan att mänskliga organs ska odlas fram i en gris.

Detta ska gå till genom att ett djurembryo ska få mänskliga stamceller som på så sätt ska kunna odla ett mänskligt organ som en bukspottskörtel tex. Denna teknik finns till viss mån redan idag, men det handlar enbart om att odla ett musorgan i en råtta eller tvärtom. Forskarna hoppas att detta skall kunna användas i sjukvården inom 10 år.

ES-celler samt iPS-Celler

Skillnaden mellan ES celler samt iPS är att ES celler eller även kallat embryonala stamceller är något vi föds med och som utvecklas till celler som får den mänskliga kroppen att fungera. Den finns i den inre cellmassan och har som egenskap att kunna kopiera sig själv och anpassa sig till behov. Dessa celler är lite utav förfäder till alla andra celler i kroppen och startskottet. iPS celler däremot är celler som utvecklas av forskare för att efterlikna vanliga naturliga stamceller. iPS cellerna visar även samma egenskaper som de naturliga då de klonar sig själv samt anpassar sig. iPS celler efterliknar ES cellerna till en väldigt hög grad, däremot så används inte dessa typer av celler när det gäller behandling av sjukdomar, detta beror på att det finns etiska samt säkerhetsproblem som sätter stopp för att använda dessa i nuläget. Men det finns stora fördelar i framtiden om det går att hitta lösningar till dessa problem.

Politik kring stamceller:

I Sverige är det sedan år 2005 lagligt och tillåtet för forskare att forska på ägg som är befruktade för att på så sätt kunna bota svårare sjukdomar i tidigt skede. Forskning kring stamceller har under en längre tid innan detta samt efter varit ett hyfsat kontroversiellt ämne i samhället. Detta beslut år 2005 öppnade upp forskningen i Sverige till en större grad och har gjort det möjligt att i framtiden kunna bota än mer sjukdomar än vad vi kan idag. Den viktigaste källan för forskningen kring stamceller är humana stamceller från aborterade befruktade ägg.

I Europa var den dåvarande EU nationen Storbritannien du första att öppna upp forskning kring embryon som är i forskningsändamål. Länder som Finland, Italien, Nederländerna samt just Storbritannien har liknade generös lagstiftning kring forskning runt stamceller medan andra länder inom Europa är desto mer restriktiva kring denna fråga och inte ens tillåter forskning på överblivna provrörsembryon.

Detta gör att länderna som har lättare lagstiftning har kommit längre fram i sin forskning än andra länder. Japan är ett av de länderna utanför Europa som kommit lång i sin forskning. De följs av andra asiatiska länder som även de har lättare restriktionen, främst Kina samt Singapore. Däremot i USA har lagstiftningen kring forskning av stamceller varit sträng då president Bush förbjöd all form av forskning i stamceller, förutom de som inte görs på redan framtagna stamcellslinjer. Under president Obamas tid så ändrades denna lagstiftning, framförallt i delstaten Kalifornien då det röstades fram att en satsning kring forskning av stamceller skulle startas där det byggs ett institut i just denna fråga.

Detta är på många sätt en fråga som rör etik & moral, på grunda av detta så har länder & regeringar agerat väldigt annorlunda i denna fråga genom åren & kommer även göra så i framtiden. Det främsta argumentet för en forskning inom stamceller är att det kan rädda liv & i framtiden förhoppningsvis rädda ännu mer med hjälp av forskningen. Motargument mot kan var missbruk av detta som kan leda till att det sker handel mellan embryon andra argument handlar om att embryot

är en form av människa och på så sätt är skyddsvärt, i och med detta så accepterar man inte att den går till forskning vilket skulle innebära embryots död.