Stamceller är kroppens råmaterial. Stamceller tillhandahåller nya celler för kroppen när den växer och ersätter de celler som skadas eller förlorats. Stamceller har den unika förmågan att utvecklas till specialiserade celltyper i kroppen. I framtiden kommer de kunna användas för att ersätta celler och vävnader som är skadade.
Vad är stamceller?
Stamceller
Stamceller är grunden till alla våra andra celler som finns i vår kropp, för att kroppen ska fungera. I en människokropp finns 10 000 miljarder utav olika celler som härstammar från en enstaka cell vid befruktning. Det som utmärker stamceller från andra celler i vår kropp är att de kan obegränsat föröka sig till kopior men även mogna till andra typer utav celler i människokroppen. Vid en befruktning är det stamcellerna som är de första cellerna som i sin tur växer ut till en fullt fungerande människa. Stamcellerna tack vare sin förmåga utvecklar sig själva till kroppens olika organ under tiden fostret är i moderns mage.
I resterande delen av livet så bildas det nya stamceller till olika delar av kroppen. Som till exempel till benmärg, lever, fettvävnader i hjärnan eller ny hud. Stamcellerna underhåller kroppens vävnader och säkerhetsställer den fortsatta utvecklingen utav en människa.
Den mänskliga kroppen har en fantastisk förmåga att reparera sig själv. Alla vet att ett skärsår på huden snabbt läker ihop av sig själv, till och med ganska stora sår fixar kroppen om den bara får lite hjälp att hålla ihop sårkanterna av plåster eller stygn. Den som bryter ett ben kan vara trygg med att den kommer att kunna gå igen. För att benet ska läka rakt kan det visserligen vara en fördel om frakturen stagas upp till exempel av gips. Men själva läkningen går av sig själv.
Idag sker det mycket forskning kring stamceller då man inte riktigt vet vad allt detta kan bero på.
Det finns idag två olika typer utav stamceller. Den första kallas för Embryonala stamceller som uppstår från några dagar gammalt ägg och har blivit över från en provrörsbefruktning. Dessa celler kan få växa i ett laboratorium och på så sätt skapa nya stamceller. För detta krävs det dock ett intyg från föräldrarna att det är okej.
Tack vare detta kan man samt att signalämnen ämnen tillsätts kan de utvecklas till andra typer av celler som för hjärtmuskelceller eller nervceller för att nämna några exempel.
Utöver dessa celler finns det även vuxna stamceller och som finns där under hela livet och ersätta de celler som dör utav naturliga själ. Som nämnt ovan så hjälper dessa till med att ersätta vävnader och fortsätter hjälpa människan i sin fortsatta utveckling.
Stamceller är även något som återfinns i däggdjur också. Då däggdjur har likande typer av celler som vi människor i vissa fall. Detta gör det även intressant att forska på hur djur kan hjälpa oss i framtiden.
Hur används stamceller idag?
Stamceller kan idag användas för att behandla olika typer utav sjukdomar. Ett exempel är leukemi som är en typ av cancersjukdom. Med stamcellernas hjälp så kan man behandla leukemi om man hittar en donator med samma HLA typ som den drabbade. Det finns även andra typer utav sjukdomar som kan behandlas tack vare stamceller. Tex. Så kan blodbrist, immunbristsjukdomar samt även sjukdomar som tillkommer vid dålig ämnesomsättning.
Problemet med detta är att enbart en fjärdedel kan få stamceller av familjemedlemmar då det är oftast inom samma HLA grupp. De är för den andra trefjärdelen problemet uppstår då det finns flera miljoner utav HLA grupper där det kan vara svårt att hitta en donator med samma HLA grupp som den drabbade. På grund av detta så krävs det donationer utav blod från många för att chansen ska öka att hitta en donator för de flesta patienter. För att se vilken HLA du tillhör är det enbart att ta ett simpelt blodprov.
Donationer utav stamceller kan både göras från navelsträngen vid födsel. Dock är de stamcellerna inte lika mogna och inte lite effektfullt som donation från en benmärg till exempel vilket gör det enklare att hitta en donator via den vägen.
Benmärg är oftast den vanligaste sättet för läkare att hitta mogna stamceller. Benmärg är något som finns i människors skelett, den är oftast i unga år röd men efter åren blir mer och mer gul tack vare att benmärgen består av fettvävnader som utvecklas med kroppen. Vid en sjuk benmärg kan man då tack vare av en frisk benmärg transplantera den via en donator. I benmärgen så blandas det både vita samt röda blodkroppar. De vita blodkropparna som just finns i benmärgen samt stamcellerna är en del av immunförsvaret i en människa.
Historik kring forskning av stamceller
Redan år 1908 så nämndes forskning för första gången då på en kongress i Berlin av en rysk vid namn Alexander Maksimov. Det var under 1900 talets andra halva som amerikanska forskare upptäckte att hur benmärgen hos möss förnyade sig, detta ledde till att man under 1970-talet även kunde finna stamceller i människoblod. Men det skulle dröja ända till år 1992 innan forskningen kring stamceller tog fart på riktigt när man för första gången odlade fram en nervcell på en konstgjord väg. Några år framåt i tiden kom vetskapen om cancerstamceller fram, detta påvisade vart cancersorten leukemi kom ifrån. Året som följer detta så kan en amerikans forskare för första gången odla fram alla stamceller ur ett embryo, även kallat en stamcellslinje.
Hur forskar man idag?
Stamcellsforskning är idag mycket vanligt, idag används den för att kunna se vad vi i framtiden kan göra med stamceller för att få sjuka patienter att tillfriskna snabbare. Det pågår omfattande forskning för att med hjälp av stamceller kunna bota folk med Parkinsons sjukdom. Andra sjukdomar det finns förhoppningar om att kunna behandla med stamceller är diabetes & tumörer. Det skall även i framtiden kunna var möjligt att behandla svåra sårskador men även att som en ersättning till djurförsök. Idag finns det företag inom forskning kring stamceller som lagrar stamceller ifrån livmodern etc. & fryser in för framtid eventuella hjälpmedel.
Japanska forskare har under 2019 fått tillstånd att bedriva forskning kring mänskliga stamceller i djur, tex råttor, möss samt grisar för att nämna exempel ska i framtiden förhoppningsvis kunna odla fram organ som sen ska kunna doneras och funkar hos en mänsklig kropp tack vare de mänskliga stamcellerna. Det är inte syftet att det skall doneras några grisorgan tex utan att mänskliga organs ska odlas fram i en gris.
Detta ska gå till genom att ett djurembryo ska få mänskliga stamceller som på så sätt ska kunna odla ett mänskligt organ som en bukspottskörtel tex. Denna teknik finns till viss mån redan idag, men det handlar enbart om att odla ett musorgan i en råtta eller tvärtom. Forskarna hoppas att detta skall kunna användas i sjukvården inom 10 år. Det finns många etiska och vetenskapliga utmaningar som måste lösas innan stamceller kan användas rutinmässigt i medicinen.
Framtiden för stamcellsforskning är väldigt lovande. Forskarna hoppas kunna skapa skräddarsydda behandlingar för en mängd olika sjukdomar. Stamceller representerar en av de mest spännande områdena inom modern medicin och biologi, med potential att revolutionera vår förståelse och behandling av många hälsotillstånd.
ES-celler samt iPS-Celler
Skillnaden mellan ES celler samt iPS är att ES celler eller även kallat embryonala stamceller är något vi föds med och som utvecklas till celler som får den mänskliga kroppen att fungera. Den finns i den inre cellmassan och har som egenskap att kunna kopiera sig själv och anpassa sig till behov. Dessa celler är lite utav förfäder till alla andra celler i kroppen och startskottet. iPS celler däremot är celler som utvecklas av forskare för att efterlikna vanliga naturliga stamceller. iPS cellerna visar även samma egenskaper som de naturliga då de klonar sig själv samt anpassar sig. iPS celler efterliknar ES cellerna till en väldigt hög grad, däremot så används inte dessa typer av celler när det gäller behandling av sjukdomar, detta beror på att det finns etiska samt säkerhetsproblem som sätter stopp för att använda dessa i nuläget. Men det finns stora fördelar i framtiden om det går att hitta lösningar till dessa problem.
Stamceller kan bli behandling för vanlig ledsjukdom
Snart kan stamceller förhoppningsvis användas för att behandla artros, den vanligaste ledsjukdomen i världen. Forskning pågår inom AutoCRAT, ett stort europeiskt samarbete där Göteborgs universitet är en del av forskningen. Artros innebär att brosket i leden successivt slits ned. Personer med artros upplever smärta i enskilda leder, vanligtvis i knäna, och ofta under belastning. Det första alternativet som undersöks inom EU-projektet är mesenkymala stamceller, som är en typ av vuxna stamceller som tas från fettvävnad eller benmärg.
Cellterapi testas på barn och unga med diabetes typ 1
Barn och unga med typ 1-diabetes ska testa en enligt forskarna lovande cellterapi med stamceller, rapporterar forskning.nu.
Politik kring stamceller
I Sverige är det sedan år 2005 lagligt och tillåtet för forskare att forska på ägg som är befruktade för att på så sätt kunna bota svårare sjukdomar i tidigt skede. Forskning kring stamceller har under en längre tid innan detta samt efter varit ett hyfsat kontroversiellt ämne i samhället. Detta beslut år 2005 öppnade upp forskningen i Sverige till en större grad och har gjort det möjligt att i framtiden kunna bota än mer sjukdomar än vad vi kan idag. Den viktigaste källan för forskningen kring stamceller är humana stamceller från aborterade befruktade ägg.
I Europa var den dåvarande EU-nationen Storbritannien du första att öppna upp forskning kring embryon som är i forskningsändamål. Länder som Finland, Italien, Nederländerna samt just Storbritannien har liknade generös lagstiftning kring forskning runt stamceller medan andra länder inom Europa är desto mer restriktiva kring denna fråga och inte ens tillåter forskning på överblivna provrörsembryon.
Detta gör att länderna som har lättare lagstiftning har kommit längre fram i sin forskning än andra länder. Japan är ett av de länderna utanför Europa som kommit lång i sin forskning. De följs av andra asiatiska länder som även de har lättare restriktionen, främst Kina samt Singapore. Däremot i USA har lagstiftningen kring forskning av stamceller varit sträng då president Bush förbjöd all form av forskning i stamceller, förutom de som inte görs på redan framtagna stamcellslinjer. Under president Obamas tid så ändrades denna lagstiftning, framförallt i delstaten Kalifornien då det röstades fram att en satsning kring forskning av stamceller skulle startas där det byggs ett institut i just denna fråga.
Detta är på många sätt en fråga som rör etik & moral, på grunda av detta så har länder & regeringar agerat väldigt annorlunda i denna fråga genom åren & kommer även göra så i framtiden. Det främsta argumentet för en forskning inom stamceller är att det kan rädda liv & i framtiden förhoppningsvis rädda ännu mer med hjälp av forskningen. Motargument mot kan var missbruk av detta som kan leda till att det sker handel mellan embryon andra argument handlar om att embryot
är en form av människa och på så sätt är skyddsvärt, i och med detta så accepterar man inte att den går till forskning vilket skulle innebära embryots död.
Den här informationssida om stamceller underhålls av ACATRAIN Radonmätning AB. Vi hjälper bostadsrättsföreningar, fastighetsägare, privatpersoner och företag att genomföra radonmätning i sina villor, flerbostadshus, BRF och arbetsplatser för en säkert inomhusmiljö. Man kan anlita oss eller genomföra radonmätningen själv, med våra radonmätare för långtidsmätning eller korttidsmätning med passiva (spårfilm) eller elektroniska radoninstrument.
Stamcellsbehandling Sverige
Stamcellsbehandling är strikt reglerat i Sverige och är ett område som befinner sig i ständig utveckling med lovande potential inom flera medicinska områden. Stamcellstransplantation är redan en etablerad behandling för vissa typer av blodcancer och blodsjukdomar i Sverige. Forskning pågår för att utreda användningen av stamceller för att behandla andra tillstånd, såsom muskelsjukdomar, neurologiska sjukdomar, diabetes och hjärtsjukdomar. Alla sjukhus och kliniker erbjuder inte stamcellsbehandling. De som gör det brukar specialisera sig på specifika tillstånd och kräver att patienter uppfyller vissa kriterier för att vara berättigade.
Sverige är ett av de ledande landen inom stamcellsforskning, med flera framstående institutioner och forskare som bidrar globalt. Karolinska Institutet (KI) är en av de mest framstående medicinska institutionerna i världen. KI har varit central i utvecklingen av stamcellsforskning och har flera pågående projekt. En annan viktig institution är Uppsala Universitet. Där studerar forskare stamcellers potential för att behandla bland annat neurologiska sjukdomar. Svenska forskare har gjort flera viktiga upptäckter inom stamcellsforskning.Jonas Frisén och hans team har gjort banbrytande forskning om hur nervceller kan regenerera i vuxna hjärnor, vilket kan leda till nya behandlingar för sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers. Henrik Sembs forskning har fokuserat på att utveckla funktionella betaceller från stamceller för att behandla diabetes typ 1.
Stamceller användningsområden
Stamceller har många olika användningsområden inom både medicin och forskning. De delas in i två huvudkategorier:
1. Regenerativ medicin:
– Behandling av blodsjukdomar
– Reparation av skadade vävnader
– Genterapi
2. Forskning:
-Stamceller kan användas för att studera hur olika sjukdomar uppstår och utvecklas.
– Utveckla nya läkemedel.
– Stamceller kan också användas för att skapa skräddarsydda behandlingar för enskilda patienter.
Nyheter
“Stamcellsplåster” kan revolutionera behandlingen av barn med medfödd hjärtsjukdom rapporterar News Medical. Forskare vid University of Bristol finansierade av British Heart Foundation (BHF) har utvecklat “stamcellsplåster” för att revolutionera hur kirurger behandlar barn som lever med medfödd hjärtsjukdom, så att de inte behöver så många öppna hjärtoperationer.
Enligt en nyligen publicerad studie i Molecular Therapy har forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus, i samarbete med Duke National University i Singapore, utvecklat en metod för att producera och transplantera synceller från embryonala stamceller. Dessa synceller visade sig ha likheter med vanliga synceller och kunde överleva samt bilda nya nervkopplingar med djurs näthinneceller. Djurstudier, särskilt med genetiskt blinda möss, indikerade att de transplanterade syncellerna framgångsrikt återställde synförmågan. Trots vissa utmaningar i produktionen, betraktas resultaten som lovande och indikerar möjligheten att förebygga ärftlig näthinnedegeneration och makuladegeneration genom att transplantera dessa framställda synceller från stamceller. Forskarna tror att förbättringar i produktionen kommer att leda till ännu bättre synresultat i framtiden.
Forskare har använt stamceller för att skapa nya insulinproducerande celler hos möss med diabetes. Studien, som publicerades i tidskriften “Cell”, visar att de transplanterade cellerna kunde reglera blodsockret hos mössen under en längre tid.
