Kategori: Stamceller

Kategorier
Stamceller

Stamceller – Kroppens egna superhjältar

close up of a lab worker distributing medication into capsules
Photo by Thirdman on Pexels.com

Tänk om kroppen kunde reparera sig själv – byta ut skadade celler, återställa skadade organ och bromsa åldrandet. Det låter som science fiction, men det är just vad stamceller har potential att göra. Dessa små, kraftfulla byggstenar är grunden till hela vår kropp, och forskningen kring dem växer snabbt. Cellerna är inte bara fascinerande ur ett vetenskapligt perspektiv – de kan även revolutionera framtidens sjukvård.

Vad är stamceller?

Stamceller är omogna celler som kan utvecklas till många olika celltyper i kroppen, som muskelceller, nervceller eller blodceller. Till skillnad från vanliga celler kan dessa både förnya sig själva och bli andra specialiserade celler. Det gör dem unika – och ovärderliga i medicinsk forskning och behandling.

Olika typer av stamceller

Det finns flera typer:

  • Embryonala: De mest mångsidiga, eftersom de kan bli vilken celltyp som helst.
  • Adulta: Finns i kroppen hela livet och hjälper till att reparera skador, t.ex. i blod, hud eller tarmar.
  • Inducerade pluripotenta (iPS): Vanliga celler som omprogrammerats till att fungera som embryonala stamceller – en etiskt banbrytande lösning.

Vad används stamceller till?

Stamceller används redan idag inom vissa behandlingar, till exempel vid blodsjukdomar som leukemi där man gör stamcellstransplantationer. Men forskningen går längre än så. Forskare studerar hur stamceller kan användas för att behandla:

  • Parkinsons sjukdom
  • Diabetes typ 1
  • Hjärtinfarkt
  • Skador på ryggmärgen
  • Artros och andra ledsjukdomar

Visionen? Att en dag kunna odla nya organ eller bromsa åldrandeprocessen.

Etiska frågor och utmaningar

Trots den enorma potentialen är stamcellsforskning inte utan kontroverser. Framför allt embryonala stamceller har väckt debatt eftersom de tidigare krävde att mänskliga embryon förstördes. Men med utvecklingen av inducerade pluripotenta celler (iPS) har forskare hittat ett sätt att kringgå det etiska dilemmat. Genom att omprogrammera vuxna celler kan man idag skapa celler utan att använda embryon – en lösning som både är etiskt och vetenskapligt revolutionerande.

Dessutom finns det regler och lagar kring hur cellerna får användas i forskning och behandling. I Sverige är användningen noggrant reglerad för att säkerställa att den sker på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Forskning får endast bedrivas under etiskt godkända former och med respekt för mänskligt liv.

En framtid med enorm potential

Forskningen är fortfarande under utveckling, men framtiden är lovande. Ju mer vi lär oss, desto närmare kommer vi behandlingar som inte bara lindrar symtom – utan botar sjukdomar på cellnivå. Det är därför dessa celler ofta beskrivs som medicinens framtid.

Kategorier
Stamceller

Donera stamceller: En chans att rädda liv

Donera stamceller

Har du funderingar kring att donera stamceller? Här reder vi ut en del frågetecken. Stamcellsdonation är en process där friska stamceller samlas in från en person för att transplanteras till en patient. Stamceller har förmågan att utvecklas till alla typer av blodkroppar i kroppen, vilket gör dem livsviktiga för patienter som inte längre kan bilda sina egna friska blodkroppar.

Vem kan donera stamceller?

De flesta friska personer mellan 18 och 45 år kan donera stamceller. Det finns dock vissa kriterier som måste uppfyllas. Donatorn genomgår en noggrann hälsokontroll för att säkerställa att de är lämpliga för donation. Donatorns och patientens vävnadstyper måste matchas för att minska risken för avstötning efter transplantationen. Ju mer lika vävnadstyperna är, desto större chans har patienten att lyckas med behandlingen.

Det finns två huvudsakliga sätt att donera stamceller:

  • Perifer stamcellsdonation
  • Benmärg

Båda typerna är relativt säkra och de flesta donatorer återhämtar sig snabbt. Donatorn kan uppleva vissa biverkningar, till exempel trötthet, blåmärken och ömhet.

Varför donera stamceller?

Att donera är en ovärderlig gåva som kan rädda liv. Varje år diagnostiseras tusentals personer med blodsjukdomar som kräver stamcellsdonation. Tyvärr hittar inte alla en lämplig donator. Genom att registrera dig som stamcellsdonator kan du öka chanserna för en patient att hitta en matchning och få den livräddande behandling de behöver.

Hur registrerar jag mig som stamcellsdonator?

I Sverige kan du registrera dig som stamcellsdonator hos Tobiasregistret. Du kan göra detta online på deras webbplats eller genom att kontakta dem per telefon. Du får sedan ett provkit hem som du använder för att ta ett blodprov. Ditt DNA analyseras sedan och din information läggs till i registret.

Att donera är ett meningsfullt sätt att hjälpa andra. Om du funderar på att donera stamceller uppmuntrar jag dig att ta reda på mer och registrera dig som donator. Du kan göra stor skillnad i en persons liv!

Kategorier
Stamceller

Stamcellstransplantation

Stamcellstransplantation

Stamcellstransplantation, även känd som hematopoetisk stamcelltransplantation (HSCT), har utvecklats till en banbrytande metod med omvälvande potential inom medicin. Denna innovativa procedur innebär överföring av stamceller från en givare till en mottagare och har visat sig vara särskilt effektiv vid behandling av olika blodsjukdomar och cancerformer.

Stamcellstransplantation används ofta som en livräddande behandling för patienter med sjukdomar som leukemi, lymfom och andra blodrelaterade tillstånd. Proceduren innebär att man först förstör eller ”rensar” patientens befintliga blodbildande system med strålning eller kemoterapi. Därefter infunderas stamceller från en passande givare, ofta benmärgen eller blodet från navelsträngen.

Framsteg

Framstegen inom stamcellstransplantation har varit imponerande. Patienter som en gång kämpade mot svåra blodsjukdomar har upplevt dramatiska förbättringar och till och med blivit botade. Denna teknik har öppnat dörren för nya möjligheter och ökat överlevnadschanserna för många.

Även om stamcellstransplantation har revolutionerat behandlingen av många sjukdomar, står forskare och läkare inför utmaningar. En viktig aspekt är att hitta lämpliga givare med en kompatibel vävnadstyp, vilket ibland kan vara en komplex process. 

Framtiden är dock lovande. Forskare utforskar nya tekniker, som att använda patientens egna stamceller för att förbättra behandlingsresultaten och minska risken för komplikationer.

Fakta om stamcellstransplantation

  • Stamcellstransplantation, även känd som hematopoetisk transplantation (HSCT), är en medicinsk procedur där stamceller överförs från en givare till en mottagare.
  • Användningsområden: Stamcellstransplantation används främst som behandling för olika blodsjukdomar och cancerformer, som leukemi, lymfom och myelom.
  • Källor: Stamceller för transplantation kan komma från olika källor, som benmärg, perifert blod eller navelsträngsblod. Donatorns stamceller matchas med mottagarens vävnadstyp för att minimera risken för avstötning.
  • Två huvudtyper: Det finns två huvudtyper av stamcellstransplantation – autolog (använder patientens egna stamceller) och allogen (använder stamceller från en annan individ).
  • Ökad överlevnad: Stamcellstransplantation har avsevärt förbättrat överlevnadschanserna för patienter med allvarliga blodsjukdomar och vissa cancerformer.
  • Risker och komplikationer: Trots sina framgångar är transplantation inte helt utan risker. Möjliga komplikationer är avstötning, infektioner och biverkningar av behandlingar.
Kategorier
Stamceller

Stamceller och forskning

Stamceller och forskning

Stamceller – byggstenarna i våra kroppar bär med sig potentialen att förändra framtiden för medicinsk forskning och behandling. Men vad är stamceller, och varför väcker de så mycket intresse bland forskare och läkare?

Stamceller har unika egenskaper som gör dem speciella. Till skillnad från andra celler kan stamceller dela sig själva och samtidigt utvecklas till olika typer av celler med specifika funktioner. Denna flexibilitet gör att stamceller kan reparera eller ersätta skadade vävnader och organ i kroppen.

Det finns två huvudtyper av stamceller: embryonala och vuxna (eller somatiska) stamceller. Embryonala stamceller kommer från embryot och har potentialen att bli nästan vilken cell som helst i kroppen. Vuxna stamceller finns i olika vävnader och fungerar som kroppens egna reparationssystem, med förmågan att bilda specifika celltyper som behövs för att ersätta skadad eller förlorad vävnad.

Forskare runt om i världen vill förstå hemligheterna bakom stamceller och hur de kan användas för att behandla olika sjukdomar. Stamcellsforskning sträcker sig från att undersöka grundläggande biologiska principer till att utforska terapeutiska tillämpningar. Forskningen fokuserar på att utveckla metoder för att styra stamcellernas utveckling och hur de kan användas för att behandla sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdomar och neurologiska störningar.

Stamcellsforskningen har potentialen att revolutionera medicin. Från att odla vävnader för transplantation till att reparera skadade organ – möjligheterna är oändliga. 

Samtidigt som stamcellsforskningen erbjuder otroliga möjligheter, står den inför utmaningar och etiska överväganden. Debatter om användningen av embryonala stamceller och frågor om patientens säkerhet och integritet måste hanteras på ett etiskt sätt för att främja ansvarsfull forskning.

I en värld av vetenskap och upptäckter visar stamcellsforskningen oss vägen till en lovande framtid inom medicin. Med fortsatt engagemang och ökad förståelse kommer dessa små men kraftfulla celler att fortsätta forma vår syn på hälsa och läkning. Vi står på tröskeln till en spännande resa in i framtiden, där stamceller kan vara nyckeln till att läka och förbättra människors liv!

Kategorier
Stamceller

Nytt läkemedel med stamceller hjälper personer med hörselnedsättning

Hörselnedsättning

En gel som injiceras i örat kan motverka hörselnedsättning rapporterar Daily Mail. Gelen kallas FX-322 och uppmuntrar vilande stamceller inuti örat att växa till friska nya hörselceller som kan överföra ljud till hjärnan .

Det nya läkemedlet får vilande celler att växa till flimmerhår. Dessa små hårliknande celler tar upp ljud och omvandlar dem till elektriska impulser som skickas längs hörselnerven till hjärnan för bearbetning.

Ett av läkemedlen som ingår är valproinsyra, ett lättillgängligt och relativt billigt läkemedel som redan används som antikonvulsivt medel mot epilepsi. Till skillnad från andra typer av stamceller kan progenitorceller inte utvecklas till någon form av kroppsvävnad. Istället är det mer sannolikt att de utvecklas till celler nära där de finns i kroppen. De i innerörat är mest benägna att utvecklas till celler som vanligtvis finns i närheten, som de små hörselcellerna.

En studie i tidskriften Otology & Neurotology 2021 fann att fyra av sex frivilliga med allvarlig hörselnedsättning som fick gelen förstod tal efteråt som de tidigare inte har kunnat. Fyra andra som fick placebo visade ingen förbättring.

En större försök med 124 hörselnedsatta personer planeras nu att göras. Michael Wareing, en öron-, näs- och halskirurg vid Barts Health NHS Trust i London, säger: ”Den första heliga graalen av hörselnedsättning är att återväxa dessa hårceller och den andra är att återväxa dessa så att de fungerar. Potentialen för dessa tidiga studier är enorm.

”Förhoppningsvis kommer detta att bli kliniskt verklighet, men det kan vara ett antal steg inblandade innan vi börjar testa det på patienter.”

Kategorier
Stamceller

Norrsken satsar på Cellcolabs och stamceller

Stamceller

Norrsken har tillsammans med några av Sveriges främsta entreprenörer, skjutit in 64 miljoner kronor i Cellcolabs och stamceller rapporterar Breakit. 

Målet är att revolutionera stamcellsproduktionen och göra behandlingar med stamceller som bara miljardärer haft råd med tillgängliga för alla.  Breakit skriver att Norrsken och lifescience-bolaget Takura är i startgroparna för det man vill ska bli världens ledande stamcellsproduktionsbolag Cellcolabs, på Campus Solna vid Karolinska Institutet.

Norrskens vd Erik Engellau-Nilsson har berättat för Breakit att det var ett självklart beslut att vara med på resan.

“Vi kommer göra behandlingar som idag bara finns tillgängliga för miljardärer lika lättillgängliga som penicillin är för vem som helst. Det är ett underfinansierat område, ett ganska dysfunktionellt sådant, och det är därför vi från Norrsken tycker det här är så spännande att gå in i. Det är en kombination av att lösa ett så stort samhällsproblem som mänsklig hälsa, och kombinera med en skalbar teknik”, säger han.

Erik Engellau-Nilsson berättar att intresset från investerare varit stort.

”Det var slagsmål om att få vara med på den här rundan. Investerarna kan göra all skillnad för ett sånt här bolag, för många har samma utmaningar när du ska bygga team, kultur och skala upp med processer på plats. Att ha några av Sveriges främsta entreprenörer som bollplank kan vara avgörande för om det här lyckas eller inte.”

“Det finns en obegränsad efterfrågan på cellerna. Vi pratar om att behandla hjärt- och kärlsjukdomar, akut hjärtinfarkt, stroke, artros, övervikt, neurologiska diagnoser, diabetes, sårläkning med mera”, säger Mattias Bernow, läkare och vd på Cellcolabs. 

Kategorier
Stamceller

Kvinna botad från hiv med ny metod

HIV botad med hjälp av stamceller

En amerikansk kvinna har botats från hiv med hjälp av en ny metod som bland annat involverar transplantation av navelsträngsblod skriver tidningen New York Times.

Kvinnan är den tredje personen någonsin att botas från hiv och den allra första kvinnan. Forskare är nu optimistiska och säger att man tagit betydande kliv framåt i utvecklingen av ett botemedel mot hiv.

Kvinnan som också led av leukemi mottog en transplantation av stamceller från en vuxen familjemedlem för att fylla på sina egna blodkroppsnivåer. Detta fungerade som en bro för att underhålla hennes blodkroppar medan hon fick stamceller genom navelsträngsblod från en obesläktad nyfödd. Navelsträngsblodet hade en mutation som gör celler resistenta mot hiv-infektion.

Navelsträngsblod är lättare att få tag på än de stamceller från vuxna som användes för benmärgstransplantationer vid de två tidigare lyckade behandlingarna. Det visar sig också att blodet från navelsträngar inte heller behöver matchas lika precist med mottagaren som stamcellerna vid benmärgstransplantationer.

Kategorier
Stamceller

Stamceller och stamcellsbehandling

Stamceller används för närvarande som en standardbehandling för mer än 80 allvarliga sjukdomar. Bland annat leukemi, lymfom och myelom.

Det tidigaste och hittills mest kända exemplet på behandling av stamceller är en benmärgstransplantation som utfördes för första gången i världen 1968. Blodbildande stamceller transplanterades då till benmärgen på en patient. Den första svenska stamcellstransplantationen gjordes år 1975. Då kallades det för benmärgstransplantation.

Forskare och läkare hoppas att forskning kan hjälpa till att öka förståelsen för hur sjukdomar uppstår. Att studera stamceller kan hjälpa till att förklara hur allvarliga tillstånd som fosterskador och cancer uppstår.

En stamcellsbehandling är en form av regenerativ medicin som är utformad för att reparera skadade celler i kroppen genom att minska inflammation och modulera immunsystemet. Detta fenomen gör behandlingen till ett livskraftigt behandlingsalternativ för en mängd olika medicinska tillstånd. Stamcellsbehandling har använts för att behandla bland annat autoimmuna, inflammatoriska, neurologiska och ortopediska tillstånd.

Forskare undersöker för närvarande användningen av stamcellsbehandlingar vid en rad olika tillstånd, inklusive kardiovaskulär sjukdom, neurodegenerativa störningar och bland annat kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Eftersom stamceller har förmågan att förvandlas till andra typer av celler, tror forskare att de kan användas för att bland annat:

  • odla nya celler i ett laboratorium för att ersätta skadade organ eller vävnader
  • rätta till delar av organ som inte fungerar korrekt
  • testa nya läkemedel för säkerhet och effektivitet

Stamcellsforskning pågår vid universitet, forskningsinstitutioner och sjukhus runt om i världen. Forskare fokuserar för närvarande på att hitta sätt att kontrollera hur stamceller förvandlas till andra typer av celler.


Kategorier
Stamceller

Information kring stamceller:

Vad är stamceller?

What are stem cells

Stamceller är grunden till alla våra andra celler som finns i vår kropp, för att kroppen ska fungera. I en människokropp finns 10 000 miljarder utav olika celler som härstammar från en enstaka cell vid befruktning. Det som utmärker stamceller från andra celler i vår kropp är att de kan obegränsat föröka sig till kopior men även mogna till andra typer utav celler i människokroppen. Vid en befruktning är det stamcellerna som är de första cellerna som i sin tur växer ut till en fullt fungerande människa. Stamcellerna tack vare sin förmåga utvecklar sig själva till kroppens olika organ under tiden fostret är i moderns mage.

I resterande delen av livet så bildas det nya stamceller till olika delar av kroppen. Som till exempel för benmärg, lever, fettvävnader i hjärnan eller ny hud. Stamcellerna underhåller kroppens vävnader och säkerhetsställer den fortsatta utvecklingen utav en människa.

Stamceller

Stem cells

Den mänskliga kroppen har en fantastisk förmåga att reparera sig själv. Alla vet att ett skärsår på huden snabbt läker ihop av sig själv, till och med ganska stora sår fixar kroppen om den bara får lite hjälp att hålla ihop sårkanterna av plåster eller stygn. Den som bryter ett ben kan vara trygg med att den kommer att kunna gå igen. För att benet ska läka rakt kan det visserligen vara en fördel om frakturen stagas upp till exempel av gips. Men själva läkningen går av sig själv.

Idag sker det mycket forskning kring stamceller då man inte riktigt vet vad allt detta kan bero på.

Det finns idag två olika typer utav stamceller. Den första kallas för Embryonala stamceller som uppstår från några dagar gammalt ägg och har blivit över från en provrörsbefruktning. Dessa celler kan få växa i ett laboratorium och på så sätt skapa nya stamceller. För detta krävs det dock ett intyg från föräldrarna att det är okej. Tack vare detta kan man samt att signalämnen ämnen tillsätts kan de utvecklas till andra typer av celler som för hjärtmuskelceller eller nervceller för att nämna några exempel.

Utöver dessa celler finns det även vuxna stamceller och som finns där under hela livet och ersätta de celler som dör utav naturliga själ. Som nämnt ovan så hjälper dessa till med att ersätta vävnader och fortsätter hjälpa människan i sin fortsatta utveckling.

Stamceller är även något som återfinns i däggdjur också. Då däggdjur har likande typer av celler som vi människor i vissa fall. Detta gör det även intressant att forska på hur djur kan hjälpa oss i framtiden.

Hur används stamceller idag?

Stamceller kan idag användas för att behandla olika typer utav sjukdomar. Ett exempel är leukemi som är en typ av cancersjukdom. Med stamcellernas hjälp så kan man behandla leukemi om man hittar en donerar med samma HLA typ som den drabbade. Det finns även andra typer utav sjukdomar som kan behandlas tack vare stamceller. Tex. Så kan blodbrist, immunbristsjukdomar samt även sjukdomar som tillkommer vid dålig ämnesomsättning.

Problemet med detta är att enbart en fjärdedel kan få stamceller av familjemedlemmar då det är oftast inom samma HLA grupp. De är för den andra trefjärdelen problemet uppstår då det finns flera miljoner utav HLA grupper där det kan vara svårt att hitta en donator med samma HLA grupp som den drabbade. På grund av detta så krävs det donationer utav blod från många för att chansen ska öka att hitta en donator för de flesta patienter. För att se vilken HLA du tillhör är det enbart att ta ett simpelt blodprov.

Donationer utav stamceller kan både göras från navelsträngen vid födsel. Dock är de stamcellerna inte lika mogna och inte lite effektfullt som donation från en benmärg till exempel vilket gör det enklare att hitta en donator via den vägen.

Benmärg är oftast den vanligaste sättet för läkare att hitta mogna stamceller. Benmärg är något som finns i människors skelett, den är oftast i unga år röd men efter åren blir mer och mer gul tack vare att benmärgen består av fettvävnader som utvecklas med kroppen. Vid en sjuk benmärg kan man då tack vare av en frisk benmärg transplantera den via en donator. I benmärgen så blandas det både vita samt röda blodkroppar. De vita blodkropparnas som just finns i benmärgen samt stamcellerna är en del av immunförsvaret i en människa.

Historik kring forskning av stamceller:

Redan år 1908 så nämndes forskning för första gången då på en kongress i Berlin av en rysk vid namn Alexander Maksimov. Det var under 1900 talets andra halva som amerikanska forskare upptäckte att hur benmärgen hos möss förnyade sig, detta ledde till att man under 1970 talet även kunde finna stamceller i människoblod.  Men det skulle dröja ända till år 1992 innan forskningen kring stamceller tog fart på riktigt när man för första gången odlade fram en nervcell på en konstgjord väg. Några år framåt i tiden kom vetskapen om cancerstamceller fram, detta påvisade vart cancersorten leukemi kom ifrån. Året som följer detta så kan en amerikans forskare för första gången odla fram alla stamceller ur ett embryo, även kallat en stamcellslinje.

Hur forskar man kring stamceller idag?

How do you research stem cells today?

Stamcellsforskning är idag mycket vanligt, idag används den för att kunna se vad vi i framtiden kan göra med stamceller för att få sjuka patienter att tillfriskna snabbare. Det pågår omfattande forskning för att med hjälp av stamceller kunna bota folk med Parkinsons sjukdom. Andra sjukdomar det finns förhoppningar om att kunna behandla med stamceller är diabetes & tumörer. Det skall även i framtiden kunna var möjligt att behandla svåra sårskador men även att som en ersättning till djurförsök. Idag finns det företag inom forskning kring stamceller som lagrar stamceller ifrån livmodern etc. & fryser in för framtid eventuella hjälpmedel.

Japanska forskare har under 2019 fått tillstånd att bedriva forskning kring mänskliga stamceller i djur, tex råttor, möss samt grisar för att nämna exempel ska i framtiden förhoppningsvis kunna odla fram organ som sen ska kunna doneras och funkar hos en mänsklig kropp tack vare de mänskliga stamcellerna. Det är inte syftet att det skall doneras några grisorgan tex utan att mänskliga organs ska odlas fram i en gris.

Detta ska gå till genom att ett djurembryo ska få mänskliga stamceller som på så sätt ska kunna odla ett mänskligt organ som en bukspottskörtel tex. Denna teknik finns till viss mån redan idag, men det handlar enbart om att odla ett musorgan i en råtta eller tvärtom. Forskarna hoppas att detta skall kunna användas i sjukvården inom 10 år.

ES-celler samt iPS-Celler

Skillnaden mellan ES celler samt iPS är att ES celler eller även kallat embryonala stamceller är något vi föds med och som utvecklas till celler som får den mänskliga kroppen att fungera. Den finns i den inre cellmassan och har som egenskap att kunna kopiera sig själv och anpassa sig till behov. Dessa celler är lite utav förfäder till alla andra celler i kroppen och startskottet. iPS celler däremot är celler som utvecklas av forskare för att efterlikna vanliga naturliga stamceller. iPS cellerna visar även samma egenskaper som de naturliga då de klonar sig själv samt anpassar sig. iPS celler efterliknar ES cellerna till en väldigt hög grad, däremot så används inte dessa typer av celler när det gäller behandling av sjukdomar, detta beror på att det finns etiska samt säkerhetsproblem som sätter stopp för att använda dessa i nuläget. Men det finns stora fördelar i framtiden om det går att hitta lösningar till dessa problem.

Politik kring stamceller:

I Sverige är det sedan år 2005 lagligt och tillåtet för forskare att forska på ägg som är befruktade för att på så sätt kunna bota svårare sjukdomar i tidigt skede. Forskning kring stamceller har under en längre tid innan detta samt efter varit ett hyfsat kontroversiellt ämne i samhället. Detta beslut år 2005 öppnade upp forskningen i Sverige till en större grad och har gjort det möjligt att i framtiden kunna bota än mer sjukdomar än vad vi kan idag. Den viktigaste källan för forskningen kring stamceller är humana stamceller från aborterade befruktade ägg.

I Europa var den dåvarande EU nationen Storbritannien du första att öppna upp forskning kring embryon som är i forskningsändamål. Länder som Finland, Italien, Nederländerna samt just Storbritannien har liknade generös lagstiftning kring forskning runt stamceller medan andra länder inom Europa är desto mer restriktiva kring denna fråga och inte ens tillåter forskning på överblivna provrörsembryon.

Detta gör att länderna som har lättare lagstiftning har kommit längre fram i sin forskning än andra länder. Japan är ett av de länderna utanför Europa som kommit lång i sin forskning. De följs av andra asiatiska länder som även de har lättare restriktionen, främst Kina samt Singapore. Däremot i USA har lagstiftningen kring forskning av stamceller varit sträng då president Bush förbjöd all form av forskning i stamceller, förutom de som inte görs på redan framtagna stamcellslinjer. Under president Obamas tid så ändrades denna lagstiftning, framförallt i delstaten Kalifornien då det röstades fram att en satsning kring forskning av stamceller skulle startas där det byggs ett institut i just denna fråga.

Detta är på många sätt en fråga som rör etik & moral, på grunda av detta så har länder & regeringar agerat väldigt annorlunda i denna fråga genom åren & kommer även göra så i framtiden. Det främsta argumentet för en forskning inom stamceller är att det kan rädda liv & i framtiden förhoppningsvis rädda ännu mer med hjälp av forskningen. Motargument mot kan var missbruk av detta som kan leda till att det sker handel mellan embryon andra argument handlar om att embryot är en form av människa och på så sätt är skyddsvärt, i och med detta så accepterar man inte att den går till forskning vilket skulle innebära embryots död.

International Society for Stem Cell Research (ISSCR) har släppt uppdaterade riktlinjer för stamcellsforskning. De är utvecklade som svar på de senaste vetenskapliga och kliniska framstegen och ger riktlinjer, en rad detaljerade och praktiska rekommendationer och globala standarder för hur dessa framväxande teknologier bör utnyttjas.